måndag 28 juni 2010
söndag 27 juni 2010
lördag 26 juni 2010
fredag 25 juni 2010
Dagens utebild
Midsommar...allmänningen...en plats att ha aktiviteter på tillsammans...en av det åtta karaktärerna
torsdag 24 juni 2010
Morgonpromenad mellan Vitemölla och Klammersbäck
...laddar inför min arbetsdag...sommar...när hav och himmel flyter ihop...
onsdag 23 juni 2010
tisdag 22 juni 2010
Dagens utebild
Möte med min handledare i Alnarp...det var ett bra möte som gav god riktning för mitt fortsatta arbete
måndag 21 juni 2010
söndag 20 juni 2010
lördag 19 juni 2010
fredag 18 juni 2010
torsdag 17 juni 2010
onsdag 16 juni 2010
Brunnshög Hälsoträdgård
Vi fick en gruppuppgift i kursen att utforma en miljö utifrån en speciell målgrupps behov. Vi valde personer med stressrelaterade besvär. Och miljön vi valde var det kommande området Brunnshög i Lund. På min lott föll bl a ett förslag på en hälsoträdgård i anslutning till ett rekreationsområde vid Lunds nya område Brunnshög.
Gruppens arbete:
Hälsa och rekreation
Hälsoträdgård Blågröna Brunnshög
Principskiss:
Gruppens arbete:
Hälsa och rekreation
Hälsoträdgård Blågröna Brunnshög
Principskiss:
Utformning
Vid planering av trädgården är det viktigt att tänka sig olika rum med olika grad av aktivitet/rekreation. Beroende på personens psykiska kraft kan olika aktiviteter behövas. Är den psykiska kraften låg har det visat sig att av de åtta karaktärerna så är det de kravlösa karaktärerna vild, rymlig, artrik och privat är mycket viktiga. Det är viktigt att det finns platser där du kan vara för dig själv. Efterhand som den psykiska kraften växer ökar det sociala behovet och behovet av aktiviteter som upplevs meningsfulla öka.
Forskare i Alnarp har vid utvärdering av Alnarps Rehabiliteringsträdgård utifrån ett designperspektiv kommit fram till att när man ser på design utifrån de åtta karaktärerna så är betydelsen av privata platser, platser där man kan dra sig tillbaka, mycket viktiga liksom rofyllda platser. Öppna platser är inte omtyckta. Organiska former föredras framför raka linjer. Det konstateras att möjligheten att kunna dra sig undan, observera och få sinnlig stimulans är något som verkar vara av störst betydelse för deltagaren och bör därför vara huvudfokus vid utformning av trädgården. Det betonas dock att variation och kontraster är viktiga upplevelser också. Uppvuxna träd framkommer också som viktiga.
Miljöpsykologisk forskning har visat att savannliknande miljöer och vatten är landskapselement som tilltalar människan i allmänhet. Därför är det bra kvaliteter att tänka sig i en trädgård som anläggs i anslutning till ett område som Brunnshög som kommer att få en internationell prägel med arbetsplatser för människor från hela världen. Liksom i Världsarboretet kan man finna den återhämtande effekten av naturen oavsett vilka dina tidigare erfarenheter är.
Innehållet i de organiskt formade odlings/trädgårdslotterna, där formen hämtat inspiration från de av den danske arkitekten Sörensen utformade ovala koloniodlingarna i danska Naerum, kan varieras utifrån behov och årstid. Väggarna i lotterna kan t ex vara av buxbom, men man kan tänka sig annat material. Väggarna kan också bestå av sten, torv eller trä och vara i olika höjd.
Stigar och gångvägar anläggs i området.
Vid planering av trädgården är det viktigt att tänka sig olika rum med olika grad av aktivitet/rekreation. Beroende på personens psykiska kraft kan olika aktiviteter behövas. Är den psykiska kraften låg har det visat sig att av de åtta karaktärerna så är det de kravlösa karaktärerna vild, rymlig, artrik och privat är mycket viktiga. Det är viktigt att det finns platser där du kan vara för dig själv. Efterhand som den psykiska kraften växer ökar det sociala behovet och behovet av aktiviteter som upplevs meningsfulla öka.
Forskare i Alnarp har vid utvärdering av Alnarps Rehabiliteringsträdgård utifrån ett designperspektiv kommit fram till att när man ser på design utifrån de åtta karaktärerna så är betydelsen av privata platser, platser där man kan dra sig tillbaka, mycket viktiga liksom rofyllda platser. Öppna platser är inte omtyckta. Organiska former föredras framför raka linjer. Det konstateras att möjligheten att kunna dra sig undan, observera och få sinnlig stimulans är något som verkar vara av störst betydelse för deltagaren och bör därför vara huvudfokus vid utformning av trädgården. Det betonas dock att variation och kontraster är viktiga upplevelser också. Uppvuxna träd framkommer också som viktiga.
Miljöpsykologisk forskning har visat att savannliknande miljöer och vatten är landskapselement som tilltalar människan i allmänhet. Därför är det bra kvaliteter att tänka sig i en trädgård som anläggs i anslutning till ett område som Brunnshög som kommer att få en internationell prägel med arbetsplatser för människor från hela världen. Liksom i Världsarboretet kan man finna den återhämtande effekten av naturen oavsett vilka dina tidigare erfarenheter är.
Innehållet i de organiskt formade odlings/trädgårdslotterna, där formen hämtat inspiration från de av den danske arkitekten Sörensen utformade ovala koloniodlingarna i danska Naerum, kan varieras utifrån behov och årstid. Väggarna i lotterna kan t ex vara av buxbom, men man kan tänka sig annat material. Väggarna kan också bestå av sten, torv eller trä och vara i olika höjd.
Stigar och gångvägar anläggs i området.
tisdag 15 juni 2010
måndag 14 juni 2010
söndag 13 juni 2010
lördag 12 juni 2010
Grands Grandiosa räkmacka och Sten Bromans köttbullar
Födelsedagslunch - firade ena sonens födelsedag på Gambrinus
fredag 11 juni 2010
Trädpioner doftar efter regn
En kompis skickade ett sms...skynda till Kulturen...trädpionerna blommar...sagt och gjort
Det var nog i sista stund...det har regnat hela förmiddagen
onsdag 9 juni 2010
tisdag 8 juni 2010
Några miljöpsykologiska funderingar
Efter att ha läst några artiklar om utemiljö och aktivitet så slås jag av känslan av att det finns en gemensam positiv nämnare för de brukargrupper som beskrivs och att denna är just de naturlika värden som framhålls i de miljöpsykologiska teorierna .
Man försöker finna designkoncept som skapar de ultimata terapeutiska miljöerna men återvänder ofta till naturlika miljöer vars dragning på oss som människor verkar vara djupt rotad. Intressant är i detta sammanhang också att dessa preferenser verkar vara oberoende av ålder, kön eller i vilken del av världen du är uppväxt i. Rena trädgårdserfarenheter är mer kulturellt beroende och åldersberoende.
Titti Olsson skriver ”Att vara ute i skolan förbättrar elevernas motorik, gör dem öppna, glada och nyfikna, stärker deras självförtroende och koncentrationsförmåga samt utvecklar deras personlighet”. Jag kan tycka att detta kunde beskriva även brukargrupperna äldre, dementa, hjärnskadade, stressade och deprimerade. Jag kan också tycka att den beskrivning som Fredrika Mårtensson ger att ”leken handlar mycket om sinnliga sensationer och att sätta sin egen kropp i rörelse” kan appliceras på fler grupper. Glädjen i att använda sin egen kropp i fysisk aktivitet är en enkel och kanske alltför självklar aktivitet, men en aktivitet som jag tror är viktig när man talar om upplevt välbefinnande i utemiljö för fler grupper än barnen. Många som använder sin utemiljö till promenader och löparrunder tror jag kan berätta om en ökad upplevelse av välbefinnande om aktiviteten utförs i en naturlik miljö. Men denna känsla kan som sagt säkert upplevas av alla, från barnet som tumlar runt i vild lek till den som får möjlighet att komma ut med sin rullstol.
I en artikel av Titti Olssons och Petter Åkerblom om samverkan mellan skola och förvaltning beskriver de att det faktiskt är en risk när det finns begränsade utvecklingsmöjligheter för barn som inte har tillräckligt stimulerande utemiljö. Även detta är något jag kan se stämmer väl överens med andra användare av utemiljö. Var vi än befinner oss i livet, om det gäller en människa med demenssjukdom, en gammal människa, en människa som drabbats av en hjärnskada, en intern eller ett barn så behöver vi alla möjligheter att utvecklas utifrån den nivå vi befinner oss på. Detta verkar för många människor fungera väl i en stimulerande utemiljö.
Mycket finns säkert att utveckla genom en genomtänkt stadsplanering som inte ser miljöer för olika användare inte bara som isolerade öar i staden med speciella utemiljöer för t ex äldre och barn. Kanske kan man även se de gemensamma utvecklingsmöjligheterna och upplevelserna för varierande brukargrupper i den gröna miljön och tänka in strategier som sammanbinder och utvidgar de gröna miljöer där barn, yrkesverksamma, äldre och funktionshindrade kan utvecklas och återhämta sig.
Samtidigt är det viktigt att tänka på olika gruppers speciella behov.
Skolgård - Dammfriskolan - minne
Min skolgård – Dammfriskolan i Malmö- som jag minns den
Vi fick till uppgift på kursen att dra oss till minnes vår barndoms skolgård. Hur hade vi velat förändra den?Jag har inte många minnen från utemiljön på min skola. Den lämnade inga djupa avtryck. Jag minns att vi hängde vid bänkarna ibland, annars är mina minnen främst kopplade till innemiljö. Sofforna i rasthallen var blå.
Hela min barndom åkte jag med min familj till en stuga i Göingeskogarna. Där upplevde jag utemiljö året om. Vi var många barn i trakten och vi fick röra oss fritt i skogarna. Jag minns stora sjöar där vi badade, stora granar, stora stenar att klättra på och mossa överallt. När de högg ner en storskog satt jag och mina jämnåriga en hel dag bland de nyligen fällda träden (det var nog lite farligt!) och sörjde.
Alla har inte en stuga att åka till. Skolgården kan vara den enda chansen till lek och varande ute. Därför skulle jag vilja sätta lite skogsprägel på min gamla skolgård. Barrträd och mossa. Många sittplatser att samlas vid. För de yngre stenar, buskage och klättermöjligheter. Doft, ljud, smak. Möjlighet att känna glädjen i att röra sin kropp.
Utomhusytan och fotbollsplanen är, som jag minns den, stor. Så möjligheten att använda utomhuspedagogik i verksamheten är stor. Här finns plats att odla. Bär, frukter, grönsaker mm.
En vision…
måndag 7 juni 2010
söndag 6 juni 2010
lördag 5 juni 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)